Teenage love wall
Efter att jag masserat min andre kund i dag så kommer jag in på kabinen,
där normalt Annicas foton på hennes familj och nära hänger.
Jag möter denna synen. Och bilderna var till mig. Tydligen.
WTF? Av alla... så KUNGEN?
Ja, min tanke var direkt att Annica kan inte ha gjort det här själv.
Jag VET om att Kristine var inblandad i detta.
Fint var det och de sitter givetvis kvar ovanför mitt huvud.
Jag ligger i sängen igen. För femtio elfte gången i dag.
Har inte kommit så mycket längre än sist.
I morgon ska jag hem. Igen. Och träna.
I dag är det för övrigt förste december...
Med andra ord betyder det att det är 30 dagar kvar tills jag åker.
Och det är 32 dagar kvar tills jag får träffa min chokladbit.
Jag kan inte låta bli. Jag är så glad att jag vill skrika ut det till alla :)
Det är som om pusselbitarna faller på plats allt mer och mer i livet.
Annica känner samma sak. Och jag är så glad för hennes skull.
Jag ser på henne att det är så, hon är så glad och det värmer mig.
Och ja, vi är synkade.
Har aldrig varit så synkad med någon som jag är med henne.
Hon är verkligen my second half. My PNC som Steve säger.
Jag är evigt tacksam för att ha denna människan i mitt liv.
Utan dig är jag ingenting.
Kärlek.
Kommentarer
Trackback
