You never know what's going to change...
I'm gonna take this one in Swedish folks...
For those who are interested in my reading, use google translate ;)
Ja ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig.
Under några månaders tid så byggde jag upp någonting
i mitt huvud som nu därefter inte alls är det jag vill ha.
Jag var så exhalterad över att åka hemifrån och prova på något nytt.
Komma bort och kunna fokusera mig på mig själv igen,
få igång den där hjärnan som jag har på högvarv.
Komma in på djupet igen och få fram den där spirituella sidan utav mig.
Min "kurs" eller utbildning är en intensiv utbildning på 3 månader.
Och när jag säger intensiv så är det knappt så att jag hänger med i svängarna.
Det är hektiska dagar, det är sjukt mycket att ta
in om man inte läst massor om Yoga sedan tidagare.
Själva Yogan i sig, den fysiska biten är INGA problem.
Om jag nu ska underlätta det för er som undrar där hemma
så är Yoga mer än själva "gymnastiken".
För ja, de flesta tror ju bara att det är att stretcha lite hit och dit och bli lugn.
Men hur blir man lugn egentligen?
När ens hjärna är på högvarv,
i ett paradis och det enda du vill är att slappa och ligga på stranden?
Ja, jag har inte ens en solbränna (enligt mig själv)
Ja, då sitter du i skolan i 9 timmar om dagen
och hinner praktiskt taget inte göra ett skit.
Den lediga tiden du har måste du äta, plugga och sova.
Och givetvis göra alla saker vi lärt oss inom Yogan.
Bara att gå upp en timme tidigare för att göra alla Kriyas (30 min ca tar detta)
Och Kriyas är renings processer man gör så fort man vaknat.
Vi läser sedan anatomi, fysiologi, själva fysiska yogan (Hatha),
bakgrunden, Meditation (Laya), Sen måste vi ju lära oss att vara lärare,
hur man ta på någon, korrigerar någon, hur man har lugnet, hur man arbetar med energier,
chakran, och vad som helt enkelt händer med kroppen i olika positioner etc.
Och hur mkt Yoga faktiskt hjälper när det kommer till vikt, sjukdomar, psykiska problem, rörlighet etc.
Ja jag hade kunnat skriva en hel uppsats om vad jag lär mig....
Men det jag vill komma till är att ... Det blir aldrig som man har tänkt sig.
Jag drog för att komma hit, för att fokusera mig på mig själv och mitt inre.
När jag kommer hit så slängs jag praktiskt taget in i
något som jag sett fram emot länge.
Steve. Den där mannen som jag längtat så mycket efter att få träffa.
Jag gör det ju så klart medvetet då jag väntat på det så länge.
Men allt sa pang boom och fokuset på mig själv de första 2 veckorna försvann..
Sen gick det utför.
Det har varit upp och ner psykiskt för mig,
då jag har gått igenom en hel del purifications inom Yogan.
Saker som kommer upp som behöver rensas ut,
energier jag arbetar med för att bli starkare som person.
Detta är någonting jag visste skulle komma och det är inget dåligt, tvärtom.
Det måste komma upp, men att vara med någon annan när jag behöver
den tiden för mig själv funkade inte riktigt.
Det gick väldigt snabbt, för snabbt enligt min mening.
Så, jag har valt att ta avstånd i från honom, tyvärr.
Så, för er där hemma som hejjade på mig och honom - Whomp whomp.
Men men, nu har jag provat och jag tror att det väntar något bättre efter detta.
Det är ledsamt att säga då detta är en underbar kille,
men funkar det inte så funkar det inte.
Vi är fortfarande goda vänner och han bor här i min hydda,
men har mer eller mindra sagt att han måste skaffa sig
ett jobb och flytta för att jag måste vara själv.
Så, igår var han på andra sidan ön och skaffade sig
ett jobb och har inte sett honom på nästan 2 dagar, så det är ju ett framsteg iaf.
Att komma bort i från allt hemifrån får en att inse
vad för något som är värdefullt hemma också.
Just nu så är det faktiskt bara Annica och Jonas jag kan tänka på.
Så klart, många andra av mina vänner också,
men specifikt de här två är nog de jag saknar mest.
Och att se hans ansikte på Skype,
hans underbara hår och leende får mig att må så bra.
Det är kärlek på en helt annan nivå. Kan leva på den länge.
Nu måste jag plugga, sen är det dags att sova igen...
På fredag har jag min första Yoga klass, får se hur det går.
Ska memorisera 6 uppvärmings övningar, 5 asanas och en final relaxation.
I huvet, by the words. Jag övar som fasiken! :D
Hinner inte med min egen träning utöver det bara... Kan inte få nog av Yogan!
Men vissa dagar så vill man bara spy!!!
Det är en rolig process det här,
hur man kan vara medveten om vad som händer med kroppen och huvet.
Och hur man kan se på det och märka hur man mår...
Hade jag inte varit medveten om detta hade jag trott att jag varit psykiskt sjuk eller något!
Så, för er som är psykiskt sjuka...
Vi kan ta ett snack så kan jag berätta för dig vad du behöver göra! ;)
Over and out, for now
Kommentarer
Postat av: Emma
Sålänge du mår bra så. Kämpa på Gumman. Jag är imponerad av dig. KRAM
Postat av: Mamma
Snuttan! Jag har inte läst din blogg sen du reste iväg, har följt dig på Fb istället. Men nu vet jag varför du skrev som du skrev igår :)
Ps! Är det säkert för dig att bo alldeles ensam i den där hyddan? Ensam, ung, blond tjej from Sweden? Eller det är lugnt där? *Hoppas det* Och du...saknar du inte oss? Mig? :( Inte kul att läsa... Jag saknar dig. Väldigt mycket.
Trackback
