Buss minne
Jag sluter ögonen för en stund och känner hur jag färdas av bussens hastighet... Jag blickar tillbaka i mina tankar då jag och Annica satt på en buss i Malaysia... En lång och solig bussresa. I öronen hade jag mysig relax musik som jag lyssnade till. Även nu. Sån där musik som man kan se på tv program eller reklam för semester ställen... Där satt vi alltså, på en svettig buss i Malaysia. Just nu sitter jag på en buss till Sjöbo. Kanske inte lika fantastiskt. Jag öppnar mina ögon och tittar ut över åkrarna och ängarna. Dom är vackra, men tänk om man ändå såg ett stort berg eller en palm mitt i alltihop. Jag minns så väl att jag blickade ut igenom fönstret i den där bussen i Malaysia och såg saker jag aldrig kommer till att se hemma. Jag tittade på Annica som för det mesta låg och sov och missade det fina. Jag log. Inte bara med min mun, utan hela mitt hjärta! Det är sådant jag vill dela med andra. Minnen kallas det. Snälla ge mig tillbaka mitt backpacker liv! Jag klarar mig inte utan dig...
Kommentarer
Postat av: Mia
Har ett liknande minne från en nattbussresa i Malaysia... Det var så vackert... Månen, skumpet från bussen, palmerna och skogen. Levande.
Postat av: Maceda
Jag ler när jag läser ditt inlägg. Trots jag sov mestadels av resan, så är det en resa jag kommer minnas för evigt. Du är min ängel <3
Trackback
