ૐ It's just me ☼ Lee Lee ૐ ☮ ♥

This will be in Swedish today....
You can google translate it if you want to.
I'm lazy today ;)

---

Idag var det dags att göra syntest.
Jag drunknade dock i snubbens ögon som hjälpte mig.
Jävlar vilka fina ögon, vi kunde inte släppa blicken.
Fina och blå, precis som mina! :)

Jag kan bli sjukt svag för ögon, det är min svaga punkt.
Jag kan falla direkt. (Men jag gjorde det inte iaf haha)
Man connectar ju på en helt annan nivå igenom att titta varandra i ögonen också.
Men hur länge kan du hålla din blick egentligen?
Jag brukar testa folk på den, många blir så nervösa.
Och det kan även jag bli. Speciellt om det är en vacker man! :)
Jag kan nästan bli fnittrig som en liten flicka om jag håller blicken för länge.

Men han fick mig dock till att köpa ett par glasögon av honom.
Han tog exakt dom brillorna som jag själv tittade på, hade han inte tagit dom så hade jag skitit i det.
Men det var nog meningen till att jag skulle ha dom då tror jag :)
Jag har gått lång tid med synfel och behövt glasögon så där utav har jag även fått brytningsfel.
Vi har då funnit svaret varför jag har huvudvärk och migrän ofta.
Så nu blev det att köpa glasögon på samma gång som syntestet
och fick ett par solglasögon med styrka i på köpet.

Blev ju avbetalning på detta dyra köp med tanke på att jag inte har pengar.
Det är mycket nu, men en sak i taget.
Försöker att bearbeta mig själv som fan nu och ta tag i allt gammalt som ligger och gror.
Träningen, Meditationen, Yogan och mitt nyktra tillstånd hjälper sjukligt mycket.
Det känns som om jag inte gör så mycket med tanke på att jag
inte har något jobb men samtidigt så har jag riktigt mycket att göra varje dag, med mig själv.
Varje dag är en utmaning och mitt humör går verkligen upp och ner även om jag är lycklig.
Fast sen har jag ju haft mens och varit ur balans senaste veckan, så det kanske är det?

Men att skriva tex. det hjälper mig fruktansvärt.
Sjunga också. Min röst börjar komma tillbaka, inte alls lika krasslig som förr.
Kanske tom kan få tillbaka min ordentliga sångröst? Who knows?


En annan sak som kom till min tanke igår var ju när
jag blev vän med min Yoga lärare Daniel på facebook.
Så fort jag såg hans bild (som är gammal, för det är inte så han ser ut idag)
så satt jag bara och stirra med öppen mun.
Utseendet är så likt, det är precis som en kopia.
Det har jag iofs sagt förr, men det var som att titta på honom igen.
Men en helt annan människa. Jag blev rätt förvirrad.
Och skulle det vara så att du skulle läsa detta så hoppas jag på att
det inte gör något att jag tog din bild för att visa andra.

En annan sak som jag har tänkt mycket på de senaste dagarna är att jag fortfarande sörjer.
Ja, hur hårt det än är och hur lång tid det än har gått så finns han där.
Inte alltid och ofta men när jag sitter hemma själv så dyker han upp då och då.
Jag försöker gå vidare och ja, jag måste säga att jag mår så fruktansvärt bra utan honom i mitt liv.
Och jag har träffat underbara människor sista tiden som verkligen har fått mig att må bra.
Människor som jag VET om att jag behöver.
Men djupt inuti mig så finns han, bearbetningen är jobbig pga
allt som hände och hur allt avslutades och jag har nog aldrig mått sämre (eller bättre) i mitt liv.
Så det är och har varit sjukligt svårt att släppa efter så pass lång tid.

Jag går sakta men säkert framåt och nu lägger jag all fokus på mig själv och mina mål.
Visst har dom legat där hela tiden, men ibland behöver man bara en break.
Som jag har sagt förr, den gamla Lee är död. En ny blomma kommer snart att blomma ut.
Men jag är inte ens halv vägs, men den dagen kommer.
Jag har ingen stress, bara lite dåligt tålamod.
Jag har hela livet på mig!





This is the goofball.... Lee Lee....
Look at my new leggings ;)