Gröna Män
Kom i säng kl 04.30 igår.
Somnade med ett leénde på läpparna, som en baby.
Vaknar ca kl 09.00 pigg som en lärka.
Tar upp telefonen och ringer min vän som alltid är vaken tidigt.
Ingen mindre än PROPPEN =)
- Max kör till Regementet om 25 min, ring honom o se om han kan hämta upp dig?
Dusch, smink ,stress och Black Sabbath på hög volym.
Max ringer tidigare än väntat på dörren.
Beger oss mot Lund. Hämtar Joz och kör sen vidare till Revinge.
Regementetsdag i Revinge.
Grönklädda och målade män, med vapen och uniformer.
Hästar, stridsvagnar, och muskler.
Jag ångrar inte en sekund att jag följde med.
Men trött blev man, varmt och soligt men småkallt senare.
Hungrig var man också.
Fina uppvisningar och jag kan ju säga som så att jag gillade det mycket.
Speciellt flygplanen och helikoptern.
Skjutljuden var väl också okej.
Men flygplanet gjorde så att jag fick gåshud.
Prrrrr....
Det var najs. Skönt att få vara ute i skogen hela dagen också.
Slippa Malmö. Komma bort.
Grönt grönt grönt. =)
Max Hartler och Mats Andersson. (Jos o Soffans pappa)
Max och jag åker hem sen, de andra åker med Jonas. (broren)
Max är irriterad, jag skäller lite.
Somnar sen som en baby i bilen av värmen och att Wendela är så tyst som en mus.
Wendela är hans Saab....
Vaknar till av en "blick", pustar ut och skakar på huvet....
Kollar på Max som spelar musik i bilen.
Försöker få bort mina äckliga tankar och bilder som fastnar på min näthinna.
Går tyvärr inte.
Sophie sa att när jag sover så är det hjärnan som bearbetar det.
Det är som en traumatisk upplevelse.
Och ja, det är det faktiskt.
Men att jag inte ska kunna tänka på XXX utan att "de" dyker upp...
När jag kom hem så fick jag ett samtal från den andre M.
Vi pratade i över en timme.
Det kändes bra. Någon som känner exakt som jag.
Någon som sitter i exakt samma sits som mig själv.
Det kändes oerhört skönt att fått pratat med honom.
Efteråt var jag glad, men deprimerad över att samtalet dragits upp igen.
Vi kanske borde hämnas trots allt ;)
Nu har jag en stor fråga.
Jobbet.
Att gå eller att inte gå till jobb innan läkarbesöket, det är frågan.
Klarar man det? Få en tid imorgon?
Ska man då gå på firma festen ändå?
Tågkortet? Oh, så mycket som snurrar i skallen.
Vad ska jag ta mig till?
Nu väntar sängen för min del.
Och en del tankar att gå igenom.....
Puss o kram skumbanan
Somnade med ett leénde på läpparna, som en baby.
Vaknar ca kl 09.00 pigg som en lärka.
Tar upp telefonen och ringer min vän som alltid är vaken tidigt.
Ingen mindre än PROPPEN =)
- Max kör till Regementet om 25 min, ring honom o se om han kan hämta upp dig?
Dusch, smink ,stress och Black Sabbath på hög volym.
Max ringer tidigare än väntat på dörren.
Beger oss mot Lund. Hämtar Joz och kör sen vidare till Revinge.
Regementetsdag i Revinge.
Grönklädda och målade män, med vapen och uniformer.
Hästar, stridsvagnar, och muskler.
Jag ångrar inte en sekund att jag följde med.
Men trött blev man, varmt och soligt men småkallt senare.
Hungrig var man också.
Fina uppvisningar och jag kan ju säga som så att jag gillade det mycket.
Speciellt flygplanen och helikoptern.
Skjutljuden var väl också okej.
Men flygplanet gjorde så att jag fick gåshud.
Prrrrr....
Det var najs. Skönt att få vara ute i skogen hela dagen också.
Slippa Malmö. Komma bort.
Grönt grönt grönt. =)
Max Hartler och Mats Andersson. (Jos o Soffans pappa)
Max och jag åker hem sen, de andra åker med Jonas. (broren)
Max är irriterad, jag skäller lite.
Somnar sen som en baby i bilen av värmen och att Wendela är så tyst som en mus.
Wendela är hans Saab....
Vaknar till av en "blick", pustar ut och skakar på huvet....
Kollar på Max som spelar musik i bilen.
Försöker få bort mina äckliga tankar och bilder som fastnar på min näthinna.
Går tyvärr inte.
Sophie sa att när jag sover så är det hjärnan som bearbetar det.
Det är som en traumatisk upplevelse.
Och ja, det är det faktiskt.
Men att jag inte ska kunna tänka på XXX utan att "de" dyker upp...
När jag kom hem så fick jag ett samtal från den andre M.
Vi pratade i över en timme.
Det kändes bra. Någon som känner exakt som jag.
Någon som sitter i exakt samma sits som mig själv.
Det kändes oerhört skönt att fått pratat med honom.
Efteråt var jag glad, men deprimerad över att samtalet dragits upp igen.
Vi kanske borde hämnas trots allt ;)
Nu har jag en stor fråga.
Jobbet.
Att gå eller att inte gå till jobb innan läkarbesöket, det är frågan.
Klarar man det? Få en tid imorgon?
Ska man då gå på firma festen ändå?
Tågkortet? Oh, så mycket som snurrar i skallen.
Vad ska jag ta mig till?
Nu väntar sängen för min del.
Och en del tankar att gå igenom.....
Puss o kram skumbanan
Kommentarer
Trackback
