T h e B o t t e n I s N å d d !
Vet inte riktigt vart jag ska börja, som vanligt när jag skriver min blogg.
Jag vill väl först och främst börja med att säga tack till mina vänner som ställer upp för mig,
stöttar mig och umgås med mig när jag behöver det som mest.
Stort tack till Jill som var med mig hela kvällen igår när jag mådde som dåligast.
Och för er andra vänner som inte ens kunnat ringa mig,
som vetat om det säger jag bara : FUCK U!
Måndag är det en tid spikad. Så blir det gjort.
Nervös.
Jag är en bättre människa än det här och förjänar inte allt det här.
THE BOTTEN IS NÅDD!!
Vad är det jag har gjort för fel för att förtjäna detta?
Klumpen i magen är stor.
Men Jag är starkare än så här.
Måste bara gå lite tid.
Allt jag har gjort, har jag gjort pga en anledning.
Jag vill vara själv, kunna leva med mig själv och
inte leva någon annans liv än mitt eget.
Jag vill vara en del I NÅGONS LIV istället.
Som man kan dela det underbara med.
Det blir ju vad man gör det till.
Jag klarar mig och dom är bara smuts under mina skor (precis som Linda sa)
Jag har fått en bra inblick av vad livet går ut på.
Att inte hänga upp sig är en del av livet.
Jag är väl ganska dålig på det men jag kämpar.
Jag har fått börja om från ruta ett igen.
Det där med att lita på någon. Men jag klarar det.
Det har jag ju gjort innan så varför skulle jag misslyckas igen?
Jag vet om att jag är en stark människa,
ger inte upp i första taget när jag gett mig fan på det.
Och jag har kanske inte det bästa självförtroendet,
men jag är väldigt självsäker, vet vad jag vill och tror på mig själv.
Jag är starkare än många människor.
Men visst har jag många ömma punkter, som har kommit upp i äldre dagar.
Känsliga dagar då. haha.
Man lär sig alltid något, men man ska bara ta vara på det och lära sig något ut av det.
Det var ödet som sa det till mig men jag vägrade lyssna.
Jag har sagt det till mig själv förr, men jag gav honom många chanser.
Jag vet när det är rätt. Jag lyssnar inte på mig själv ibland bara.
Synd bara att jag inte tog tillfället i akt tidigare med någon annan
(när jag hade min chans) så jag kunde trycka upp det i huvet på honom.
Men vänta, vet ni vad?
Jag har RESPEKT för andra och jag är en människa som ALDRIG sjunker så lågt.
Dagen har varit lång, men helt underbar. Med vänner som stöttat mig.
Det ingick en hel del shopping.
Frukost på Bageri Cafeét i solen med min trogne vän Annica, svettigt.
Möter My på Stadium.
Går några runder i stan. Handlar.
Äter glass. My går hem.
Vi möter Fia.
Handlar lite till.
Tar en islatte på Espresso House.
Åker hem till mig, äter på Intermezzo.
Jag går och tränar.
Kommer hem, gör mig i ordning.
Möter Annica, går på bio och ser IRONMAN.
Kommer hem.
Ensam. Och tänkandet går igång.
Tårarna rinner, ännu en gång.
Inhandlat :
2 leggings, öronhängen, klämmor, solglasögon, skärp.
Veet kräm, armband, träningsbyxor på Stadium, födelsedags present till Johannes,
ett par bad shorts från Stadium
Nu är det sängen som gäller.
Puss o kram Lee
Jag vill väl först och främst börja med att säga tack till mina vänner som ställer upp för mig,
stöttar mig och umgås med mig när jag behöver det som mest.
Stort tack till Jill som var med mig hela kvällen igår när jag mådde som dåligast.
Och för er andra vänner som inte ens kunnat ringa mig,
som vetat om det säger jag bara : FUCK U!
Måndag är det en tid spikad. Så blir det gjort.
Nervös.
Jag är en bättre människa än det här och förjänar inte allt det här.
THE BOTTEN IS NÅDD!!
Vad är det jag har gjort för fel för att förtjäna detta?
Klumpen i magen är stor.
Men Jag är starkare än så här.
Måste bara gå lite tid.
Allt jag har gjort, har jag gjort pga en anledning.
Jag vill vara själv, kunna leva med mig själv och
inte leva någon annans liv än mitt eget.
Jag vill vara en del I NÅGONS LIV istället.
Som man kan dela det underbara med.
Det blir ju vad man gör det till.
Jag klarar mig och dom är bara smuts under mina skor (precis som Linda sa)
Jag har fått en bra inblick av vad livet går ut på.
Att inte hänga upp sig är en del av livet.
Jag är väl ganska dålig på det men jag kämpar.
Jag har fått börja om från ruta ett igen.
Det där med att lita på någon. Men jag klarar det.
Det har jag ju gjort innan så varför skulle jag misslyckas igen?
Jag vet om att jag är en stark människa,
ger inte upp i första taget när jag gett mig fan på det.
Och jag har kanske inte det bästa självförtroendet,
men jag är väldigt självsäker, vet vad jag vill och tror på mig själv.
Jag är starkare än många människor.
Men visst har jag många ömma punkter, som har kommit upp i äldre dagar.
Känsliga dagar då. haha.
Man lär sig alltid något, men man ska bara ta vara på det och lära sig något ut av det.
Det var ödet som sa det till mig men jag vägrade lyssna.
Jag har sagt det till mig själv förr, men jag gav honom många chanser.
Jag vet när det är rätt. Jag lyssnar inte på mig själv ibland bara.
Synd bara att jag inte tog tillfället i akt tidigare med någon annan
(när jag hade min chans) så jag kunde trycka upp det i huvet på honom.
Men vänta, vet ni vad?
Jag har RESPEKT för andra och jag är en människa som ALDRIG sjunker så lågt.
Dagen har varit lång, men helt underbar. Med vänner som stöttat mig.
Det ingick en hel del shopping.
Frukost på Bageri Cafeét i solen med min trogne vän Annica, svettigt.
Möter My på Stadium.
Går några runder i stan. Handlar.
Äter glass. My går hem.
Vi möter Fia.
Handlar lite till.
Tar en islatte på Espresso House.
Åker hem till mig, äter på Intermezzo.
Jag går och tränar.
Kommer hem, gör mig i ordning.
Möter Annica, går på bio och ser IRONMAN.
Kommer hem.
Ensam. Och tänkandet går igång.
Tårarna rinner, ännu en gång.
Inhandlat :
2 leggings, öronhängen, klämmor, solglasögon, skärp.
Veet kräm, armband, träningsbyxor på Stadium, födelsedags present till Johannes,
ett par bad shorts från Stadium
Nu är det sängen som gäller.
Puss o kram Lee
Kommentarer
Postat av: nonamenoface
lol
Postat av: jag
Fegt av dig att skriva LOL och inte ett namn.
Trackback