Resångesten

Ju mer tiden går desstu mer kliar det i kroppen på mig.
Jag känner mig fortfarande fast. I ekorrhjulet.
Det enda som jag är fast i Malmö för, är pengarna (tyvärr).
Man får stå sitt kast när man tagit en massa lån.
Förvisso privata lån men jag gillar inte att låna pengar så jag vill ha betalt dom så fort som möjligt.
Utan jobb är det svårare också....
Jag har ju lite "ströjobb" men det räcker tyvärr inte att komma upp i nån heltid.
Jag har väl fortfarande inte insett att jag inte jobbar på Kastrup längre
och hade ut en lön på det dubbla än vad jag har nu.
Jag måste jobba i Danmark igen har jag insett för att kunna få någorlunda cash.
Nu sänker jag i alla fall min hyreskostnad med nästan 1000 kr, så det är ju bra.
En bra start och en start på något väldigt bra känner jag.
Jag ser fram emot att spendera en rolig tid med Jonas.
Men det kliar fortfarande i kroppen...
Jag vet att jag har massor att ge detta året.
I have a purpose 2012... Och jag TROR inte att det är i Malmö.
Men hur fan gör jag nu då?
Min tanke är - Thailand Yoga teacher training eller Mexico Chitzen Itza -
December 2012 (där jag även kan göra en yoga kurs)
Men med tanke på vad Maya Indianerna har sagt kringgående 2012,
så hade det varit helt underbart fantastiskt att spendera den tiden där...
Jag tror att det kommer till att vara fullt. Men det skiter jag i!
Detta är min tanke. Sen hur jag ska göra för att få tanke till verklighet, det vet jag inte.
Tanken är ett lån. Men hur fan ska jag klara av alla lån jag har sedan innan OCKSÅ?
Slå ihop ALLA lån till ett lån?
Vem har ett sånt stort hjärta och gör en sån stor sak för någon?
Nä, knappast någon på denna jord.
Hade jag kunnat ta ett lån i mitt eget namn så hade jag gjort det på nolltid.
Sen hade jag passat på att ta körkort också.
Både körkortet och yoga utbildningen leder till jobb i slutändan!
Så det är ju en bra tanke bakom också. Inte bara nått jag vill göra.
Jag vill bara åka iväg själv. Helt själv.
Jag saknar den friheten och ensamheten.
Jobba med mig själv, på ett helt annat sätt än vad jag gör hemma.
Visst gör jag det här hemma också men det är svårare.
Jag saknar att resa så oerhört mycket.
Den känslan är nog obeskrivlig för dom som inte gjort det förut.
Och nu snackar jag inte om någon charter resa, utan jag menar RIKTIG lång resa.
Av allt folk du möter på din resa, som du antagligen aldrig i hela ditt liv kommer till att träffa igen.
Så många minnen du delar med en främling som blir din bäste vän på 2 timmar.
Alla kulturer du sätts in i, allt fint du ser och hur skönt det är att vara ensam.
Det kommer ALDRIG kunna att jämnföras med ett vanligt Svensson liv här hemma.
Sorry to break it to ya, men så är det... Ni får säga vad ni vill.
Hade Sverige haft ett soligare & varmare klimat året runt så kanske
vi hade kunnat komma närmare den friheten och glädjen alla delar,
men tyvärr är det inte så i kalla, griniga och sura Sverige.
Man måste försöka varje dag efter dag och hålla moodet uppe - jag klarar mig bra.
(Detta är inte som jag klagar, jag bara säger som det är)
Nä, nu ska jag fortsätta att klura på mina problem medans jag packar och sen
ska jag dra ner till Limhamn på nya jobbet och träna lite :)
Saaaar vi... Kärlek till er alla från lilla mig!

Kommentarer
Postat av: Dennis

Tjejen, du kommer nå dit du vill! Stressa bara inte fram ett resultat....Deadlines är bra men var mer generös mot dig själv.

Jag håller ögonen öppna för ev. jobb

2012-01-03 @ 11:30:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0