J. & migränen

Meeeeen jag är ju ironisk mamma!
(eller lite iaf :P )


En av de värsta dagarna på jobbet igår hittils.
Fruktansvärd migrän, vågade inte gå hem.
Hade migrän dagen innan också.
Ett litet "problem" mellan mig och Barbera, eller en missförståelse,
gjorde att jag blev inkallad på kontoret.
Fick en "advarsel"
Första smällen dagen innan, och andra smällen igår.
Jag började bita mig i läppen, men tyvärr kunde jag inte hålla det inne.
Jag sprang ut och smällde igen dörren och tårarna kom.
Jag var mest arg och fick panik och sen denna jävla migränen gjorde det ju inte bättre.

Vår fina supervisor Maria kom och snackade ut, och det blev bättre.
Dessutom skulle jag fråga om jag fick gå hem pga av migränen senare på kvällen.
Då drog J. in mig igen.
- Lee, du vet om att jag gillar dig som fan som person, det vet du!
Jag vill inte att du ska sluta. Det är inget personligt. bla bla bla.


Och jag vet om att det inte är HANS känslor,  det är arbetet.
Jag gillar J. också!
Och tårarna kom igen, men inte för att jag var arg, utan då kom allt ut.
Jag kunde öppna mig för honom, och det kändes jätte bra efteråt.
Alla förklaringar till allting, resan, tjänstledigheten som inte gick igenom,
hur jag trivs, de andra supervisorna, mina andra samtal, Pre-Order and the list goes on.

Jag fick en kick att kunna fortsätta mitt jobb.
Han tror på mig, han bryr sig och han ska byta så att han är min supervisor nu.
Så ska vi sätta oss ner, ta en kaffe och snacka ut.
Låter alldeles utmärkt. =)
Tror det går bättre med J. än med den andra supervisorn M.
Blir det inte av så ska jag ju ändå sluta vilket fall som helst.
Men han försöker för min skull att behålla mig,
förflytta mig till Pre-Order, där jag vill vara, där jag trivs och har något att göra,
och göra så att jag får tjänstledigt, om det nu går?
Det är nästan så att jag älskar honom! (jag ska kanske inte ta i okej?)

Och om det nu skulle vara så här att någon från mitt jobb sitter och läser min blogg,
(då menar jag någon av de högre uppsatta)
Så vill jag bara säga att JAN ÄR DEN BÄSTA SUPERVISORN SOM FINNS HOS HEINEMANN!
Och vill ni kicka mig så go ahead, men det kommer inte bli en enkel match.

Jag vaknade till liv igen. HA!

Kommentarer
Postat av: Mamma Bitte

BRA GUMMAN! Men att man ska behöva rasa ihop för att man ska kunna resa sig igen, med nya fina krafter... Det var kanske det som behövdes?



Det handlar bara om PERSONKEMI och att man kan tillåta sig att öppna sig och vara sårbar om så bara för några minuter - det kan öppna nya dörrar! TRO MIG! I love YOU - Puss på dig gumman!

JAG BEUNDRAR DIG

2008-08-29 @ 11:34:00
Postat av: Lee

Jag är starkare än vad de tror, jag ska bara lägga manken till att börja bry mig också... Mig får dom inte bort i första taget. ;)

2008-08-29 @ 23:11:15
URL: http://gemigenalvedon.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0